torsdag 17 oktober 2013

Progesterontest

Godmorgon!


Hoppas att alla mår lika bra som jag idag. Eller... tror förresten inte det är möjligt ;-)
Sheila började ju löpa för två dagar sen och matte går på moln. Tror inte ni förstår hur länge jag längtat och väntat på att dagen för löp skulle komma! Jag har tillochmed gett Sheila E-vitamin (vetegroddsolja) i en månads tid för att påskynda det hela lite. Kanske hjälpte det trots allt?

Dagen innan löp (måndag) så tog vi i vanlig ordning en runda på limhamnsfältet och då fick jag egentligen svaret jag väntat på, med tanke på alla sugna hanhundar... ALLA hanar vi gick förbi suktade (bokstavligt talat) efter Sheila. Tillslut var hela fyra hanar efter henne SAMTIDIGT. Det var tillochmed två grabbar som inte ville "dela med sig" av den aromdoftande tösen (Sheila).

Lite jobbigt tyckte Sheila det var i stundens hetta, då det var fyra hanar uppe i rumpan på henne samtidigt. När de bara var en åt gången så var det mer okej, då ställde hon mer än gärna upp sig för hannen i fråga ;-)

Ni som läser den här bloggen känner med all säkerhet redan till våra valpplaner, att Sheila äntligen ska få bli mamma.
Men, som de flesta redan vet, så står det inte skrivet i sten precis, att det faktiskt blir valpar. Vissa saker kan man helt enkelt inte påverka, däremot så kan man fastställa att parning faktiskt sker på den RÄTTA dagen då tiken har den rätta mängden progesteron. Hur vet man då detta?

Det finns olika sätt att fastställa vilken dag som är bäst för parning, men progesterontestet är dock det allra säkraste. Så, vad är ett progesterontest egentligen?

Det är ett blodprov som tas hos veterinären ca 5-7 dagar in i löpet,  och som sedan skickas iväg och progesterontestas. Dagen efter får man (förhoppningsvis) reda på vilken dag tiken är som mest fertil, och har mest progesteron i kroppen. Därefter bestämmer man vilken dag som är lämpligast att bege sig till hanen.

Jag kan knappt förstå att jag nästa vecka ska para min älskade, fantastiska Sheila. 
Jag kan knappt ens begripa att hon kanske, om lite mer än två månader har en kull valpar som JAG ska hjälpa till världen, förse med näring och älska mer än livet självt. 
Detta är en dröm som jag haft så länge jag kan minnas, och jag hoppas så innerligt att denna dröm nu kan gå i uppfyllelse. 

Sheila 6 veckor gammal

Den bästa glädjen -efter bad!

Viltspår är det bästa som finns!

Därefter kommer lydnad... med matte!

KÄRLEK
Sheila och Sanna





2 kommentarer:

  1. Åh vilka bilder!! Jag förstår att det är din ögonsten!!
    Ska bli spännande att se vem pappan till valparna blir.

    SvaraRadera
  2. Men, så spännande! Jag skulle också så gärna vilja uppleva att få se valpar komma till världen...

    SvaraRadera