tisdag 29 oktober 2013

Inställd träning

Hej!


Jag tvivlar på att det var någon som missade stormen igår. Sheila och jag var super taggade på att gå på lydnadsträningen, man får ju passa på innan det är för sent med valpkull och allt, men tyvärr blev det inte så :-( Lydnadsträningen blev inställd vilket är helt förståeligt med tanke på kära Simone som drog in över oss igår och välte tusentals träd i sin väg. -Och även x antal takpannor från vårt hus :-(

Sheila och jag åkte istället och spenderade lite tid med vår kompis Ottilia på Ribersborg. Vi hade det hur mysigt som helst, och imorse blev det en runda på limhamnsfältet där Sheila fick träffa lite lekkamrater :-) Väldigt uppskattat från hennes sida.
Mindre från min då himlen öppnade sig ett antal gånger. ARGGG

Idag ska matte till tandläkaren och imorgon är det jobb till söndag som gäller. Cash is king!


Ha en trevlig dag :-)Sheila och Sanna



söndag 27 oktober 2013

Ny dräktighet och valp-blogg!

Besök Sheilas dräktighet och valp-blogg där ni kommer att kunna läsa om dräktigheten (hur Sheila växer och förändras) och förhoppningsvis därefter om Sheila & Chaps små tillskott.


VI SES DÄR!



A Cocker Love-Story

Godmorgon!


I fredags var det äntligen tid för att ta bilen över sundet för att hämta hem min tös. Hon har ju varit på besök hos sin fästman denna veckan :-)

Sheila bokstavligt talat skrek av glädje när hon fick se sin matte, och jag gjorde samma sak, fast mer i mitt huvud ;-) 
Sheila har haft det fantastiskt bra hos Jörgen och Chap, de har tagit både skogspromenader och varit nere vid stranden och badat. Helt i Sheilas smak!

När både avtal och papper var påskrivna så gick Jörgen och hämtade in Chap. Till Sheilas stora glädje. De sprang runt, runt i huset och man kunde verkligen se i Sheilas ögon hur mycket hon tycker om sin Chap. Men efter tre parningar så får det väl ändå räcka ;-)

Nu var det min tur att få mysa med den goa grabben, se och njut!




Hörru matte, back off, det är är min grabb!




Det är svårt att inte bli förälskad i denna vackra chokladbit. Han är också så otroligt mysig och kramgo, precis så som jag vill ha "mina" cockrar. Dessutom så påminner han mig ständigt om Sammy, min goa svarting som gick bort från mig förra året, efter 12 år tillsammans. Saknar honom <3

Lite senare kommer dräktighetsdagboken också upp, så glöm inte att titta in då :-)


Puss och kram!
Sanna och Sheila



torsdag 24 oktober 2013

45 minuters hängning!

Hej allihop!



I skrivande stund sitter jag på jobbet, som receptionist ges alltid bäst tillfällen till att blogga, hemma tycks man "aldrig" få så mycket tid ;-)

Det känns otroligt tomt hemma utan Sheila, jag saknar henne förfärligt mycket! Som tur är så ska vi äntligen få hämta hem henne imorgon (fredag). 

Igårkväll fick jag ett glädjande sms av Jörgen på Kennel Boots som berättade att Sheila och Chap hade parat sig igen och denna gång med 45 minuters hängning!!! Det var länge för en "förstagångs-parning" tycker jag. Fick en bild av Jörgen också :-)

Det vackra paret <3


För ett par dagar sen kom ett paket till oss, alltid lika spännande med paket enligt mig :-)

Såhär såg det ut:

Vad kan detta vara tro..?


I lådan fanns inget mindre än....


En stor säck hundmat!!!



Detta är dock inget vanligt hundfoder utan ett foder som ska förbereda Sheila inför avel. Fodret påverkar ägglossning och livmoder, dräktighet och förlossning, och främjar även embryots utveckling samt förstärker den optimala utvecklingen av valpens funktion och synförmåga. Sheila kommer att börja äta fodret så fort hon kommer hem från parningen och sedan fram till dräktighetsdag 42. Därefter blir det Royal Canin Starter som får ta över :-)

Jag beställde detta foder, trots kostnaden, då jag känner att Sheilas (hoppas!) dräktighet är så pass viktig för mig, och jag vill att allt ska gå rätt till. Då vill jag även att Sheila har de bästa förutsättningarna hon bara kan ha!

Ikväll kl 19.00 ska Henrik och jag på Uppfödarutbildning på Sydskånska Kennelklubben. Denna gången är det en föreläsning om Juridik, ekonomi och skatter för Susanne Thell. 
Det ska bli lika kul som vanligt med uppfödarutbildning :-)

Snart så ska jag sätta igång och väga och mäta så att valpköparna kan följa sin valp från livets början. Jag ska göra en dräktighetsdagbok och även en ny hemsida. Mer om det senare!

På återseende!

Sanna och Sheila


onsdag 23 oktober 2013

När drömmar blir verklighet


Den 22 oktober 2013 parades Sheila och Chap för första gången!


Igår tog jag och Henrik vår höglöpande tik och körde över sundet mot Faxe. Vägen dit gick hur smidigt som helst (tack vare GPS) och det tog ca 1 h och 20 min. 
Det pirrade bokstavligt talat i min kropp under hela vägen, jag skulle ju äntligen få para min Sheila! 

Vår destination var hos den danska cockeruppfödaren, Jörgen Boots, på kennel Boots Cocker. Jörgen, som är jättetrevlig, välkomnade oss och bekantade sig med Sheila som ska stanna där ett par dagar.

När de lärt känna varandra lite bättre gick Jörgen och hämtade "huvudpersonen", den otroligt vackra och goa hanen, Chap. Chap, eller Boots-Cocker-Anubis som han heter i stamtavlan är en chokladbrun, otroligt lugn och go kille. Han har väldigt god kontakt med sin husse och tillsammans har de gått flera jaktprov med bra resultat. Han har även fått fina resultat på utställning. Jörgen har också barnbarn som Chap är superförtjust i, för mig är det viktigt att båda föräldrarna är barnkära då barn trots allt är en stor del av vår vardag.

Jag valde Chap till Sheila då jag tycker att deras olika personlighet kompletterar varandra perfekt. Sheila är en "ljudlig" cocker spaniel som gillar att "prata" medan Chap är tyst och väldigt lugn. De är båda väldigt glada för människor och går mer än gärna fram och hälsar och delar ut pussar.

Sheila och Chap fann varandra direkt och började springa rundor i huset. Sheila luktade nog väldigt gott, det tog nämligen inte mer än två minuter innan Chap var på, och sedan började "tragglandet". Det var ju första gången för Sheila så lite tålamod får man ha :-)
Men även detta gick hur bra som helst och det resulterade i en hängning på 20 minuter :-) Jag kan därför stolt säga att om allt går som det ska så väntar vi smått om 63 dagar. Men inte på vilken dag som helst, utan på självaste julafton!!!


Här får ni lite bilder, kan tänka mig att DET är mest uppskattat ;-)















Jag, som är ett STORT fan av chokladbruna cockrar kunde ju inte låta bli att hälsa på Jörgens andra hundar, som dessutom är släktingar till goa Chap. 
Dia, Kira, Chip och Tera var alla otroligt kramgoa och alla ville upp och kramas samtidigt. Det var knappt att man kunde gå därifrån ;-)  

Chaps vackra dotter Dia

Kira och Tera 


Fina Dia igen ;-)


Sheila crazy-eye

Hängning





 Så, hur känns det för matte? Det känns overkligt, som om jag är i en dröm, en helt underbar sådan. Tror det kommer ta ett tag för mig att förstå att det här faktiskt är på riktigt.

På torsdag är det dags för Uppfödarutbildning på Sydskånska Kennelklubben, ska bli spännande. På fredag kan jag förhoppningsvis hämta hem min kärlek som jag redan saknar så mycket.



KÄRLEK!
Sanna, Henrik och Sheila


söndag 20 oktober 2013

Skönheten

Hej!


Har haft en del för mig sedan i fredags då vi var och progtestade Sheila på Malmö Djursjukhus. Sheila skötte blodprovet hur snyggt som helst och veterinären ringde en timme senare. 

Sheilas progesteron hade precis börjat stiga, vilket betyder att hon troligtvis förlöpt ett litet tag. Veterinären bedömde det däremot som att hon kan börja höglöpa i princip närsomhelst och tyckte därför att vi borde ta ett nytt blodprov imorgon (måndag) så att vi prickar in rätt dag med parning.

Jag själv börjar mer och mer misstänka höglöp då blodet gått över till mer halmgul färg och med tanke  på Sheilas ständiga rymningsförsök. Det blir endast koppelpromenader nu mera till Sheilas stora förtret. 

I torsdags fick Sheila en makeover, man måste ju vara snygg när man snart ska på dejt ;-)
Efter 3 timmars trimning, plockning och klippning så bar det ut i det vackra vädret med kameran i högsta hugg! Här kommer resultatet:






















Mattes skönhet <3

fredag 18 oktober 2013

Paniken som uppstår

...när man upptäcker blod i en säng där Sheila sov för 7 dagar sen!!!

Inatt sov Sheila och jag hos min kompis Ottilia på Ribersborg för att ha lite närmare till jobbet. Igår när Sheila och jag efter lydnadsträningen kom hem till Ottilia så gjordes upptäckten. Gammalt blod i Ottilias säng, både vid fotändan och vid kudden, Sheilas favoritplatser med andra ord. 

Sheila och jag var senast hos Ottilia förra helgen, alltså ca 6-7 dagar sen... Detta betyder att Sheila antingen börjat löpa då eller tidigare!! Imorse var jag uppe med tuppen och ringde Malmö Djursjukhus 08.00 för att boka tid för ett internt progesterontest. Internt betyder att proverna inte behöver skickas iväg och jag får reda på svaret med en gång och slipper vänta tills imorgon, skönt!! 

Som det kan bli. Men vilken tur att vi upptäckte det i tid! Förhoppningsvis. Usch nu blir jag nervös. Nu får jag skriva om något annat!

Igårkväll körde jag till brukshundklubben för att träna lydnad med Sheila. Vi skulle egentligen tävlat imorgon på vår hemmaklubb men så blir det inte pga löpet. Inte mig emot, man vet aldrig vad en löptik kan hitta på ;-) Träningen gick iallafall jättebra, Sheila klarade rutan helt klockrent på första försöket och sen struntade vi i att träna det. Har börjat träna mycket kortare och mer intensiva pass då passar Sheila bäst.

Apporteringen går trögt. Sheila är rätt "otaggad" på apportbocken och gör det för att hon måste i princip, till skillnad från alla andra moment som hon gör med ren och skär glädje. Jag antar att hon förknippar apportbocken med traggling, det blir lätt så.. Detta betyder att vi endast tränar apporten tills hon gör rätt och sedan så har jag börjat gömma apporten bakom träd och buskar, det tycker Sheila gör det hela liiiite roligare :-)

Charmig bild på Sheila 9 månader :-)

Håll tummarna för oss idag!
Sheila och Sanna



torsdag 17 oktober 2013

Progesterontest

Godmorgon!


Hoppas att alla mår lika bra som jag idag. Eller... tror förresten inte det är möjligt ;-)
Sheila började ju löpa för två dagar sen och matte går på moln. Tror inte ni förstår hur länge jag längtat och väntat på att dagen för löp skulle komma! Jag har tillochmed gett Sheila E-vitamin (vetegroddsolja) i en månads tid för att påskynda det hela lite. Kanske hjälpte det trots allt?

Dagen innan löp (måndag) så tog vi i vanlig ordning en runda på limhamnsfältet och då fick jag egentligen svaret jag väntat på, med tanke på alla sugna hanhundar... ALLA hanar vi gick förbi suktade (bokstavligt talat) efter Sheila. Tillslut var hela fyra hanar efter henne SAMTIDIGT. Det var tillochmed två grabbar som inte ville "dela med sig" av den aromdoftande tösen (Sheila).

Lite jobbigt tyckte Sheila det var i stundens hetta, då det var fyra hanar uppe i rumpan på henne samtidigt. När de bara var en åt gången så var det mer okej, då ställde hon mer än gärna upp sig för hannen i fråga ;-)

Ni som läser den här bloggen känner med all säkerhet redan till våra valpplaner, att Sheila äntligen ska få bli mamma.
Men, som de flesta redan vet, så står det inte skrivet i sten precis, att det faktiskt blir valpar. Vissa saker kan man helt enkelt inte påverka, däremot så kan man fastställa att parning faktiskt sker på den RÄTTA dagen då tiken har den rätta mängden progesteron. Hur vet man då detta?

Det finns olika sätt att fastställa vilken dag som är bäst för parning, men progesterontestet är dock det allra säkraste. Så, vad är ett progesterontest egentligen?

Det är ett blodprov som tas hos veterinären ca 5-7 dagar in i löpet,  och som sedan skickas iväg och progesterontestas. Dagen efter får man (förhoppningsvis) reda på vilken dag tiken är som mest fertil, och har mest progesteron i kroppen. Därefter bestämmer man vilken dag som är lämpligast att bege sig till hanen.

Jag kan knappt förstå att jag nästa vecka ska para min älskade, fantastiska Sheila. 
Jag kan knappt ens begripa att hon kanske, om lite mer än två månader har en kull valpar som JAG ska hjälpa till världen, förse med näring och älska mer än livet självt. 
Detta är en dröm som jag haft så länge jag kan minnas, och jag hoppas så innerligt att denna dröm nu kan gå i uppfyllelse. 

Sheila 6 veckor gammal

Den bästa glädjen -efter bad!

Viltspår är det bästa som finns!

Därefter kommer lydnad... med matte!

KÄRLEK
Sheila och Sanna